Jag har alltid betraktad kvinnan som en jämlike. Inte så att jag
kallar mig feminist, men jag har alltid haft en jämlik syn. Det betyder förstås
inte att jag finner varje kvinna attraktiv eller sympatisk, men det har i
sådana fall med individen att göra, inte könet.
Däremot har jag alltid, ända sedan ungdomen, känt ett visst
förakt inför fenomenet att snygga tjejer dras till farliga, stygga
grabbar.
Redan under min skoltid hade busarna, de tuffa grabbarna med skinnjacka, ofta de snyggaste tjejerna. Och
jag kan som vuxen se hur brölande, ölstinna, enstaviga, tatuerade överviktiga machohanar, med en hel del
på meritlistan, ofta har kvinnor som spelar i en helt annan högre division. Jag har
sett det så ofta att det inte kan vara en slump. Vad är det som gör att vackra
kvinnor väljer dessa världar och sedan fastnar där?
Är kvinnorna så ädla
att de ser till inre kvaliteter? Nej, knappast. En hel del av de här männen
har en överdos av mindre smickrande noteringar på meritlistan. så gåtan kvarstår och kommer att behandlas i min kommande deckare.
2 kommentarer:
Skönhet och ett gott förstånd behöver inte vara synonyma begrepp
Nej, så sant. Tack för komplettering.
Skicka en kommentar