21 augusti 2016

Min far blev bestulen

Min far hade några saker som han var särskilt rädd om och som hade stort affektionsvärde för honom. Det var en gammal Märklintågbana, en bilbana, en ångmaskin, en super8-projektor med alla tillbehör och en låda med tändsticksaskar och etiketter från Mönsterås tändsticksfabrik. Det var saker som vi lekte med när jag var barn, filmer från min barndom och föremål från hans arbetsplats.

Redan när vi hjälpte honom att flytta från Hagagatan till Jacobs Gränd för drygt ett år sedan så noterade jag att allt detta saknades, men jag var då allt för upptagen med andra problem för att orka ta itu med det. Därtill saknades pappas symaskin. Inget av detta fanns heller med bland pappas kvarlåtenskap, så min iakttagelse 2015 visade sig vara riktig.

Frågan är vad som hänt med sakerna? Att pappa skulle ha slängt eller sålt allt detta som han alltid hade vårdat så ömt kan vi helt utesluta. Jag minns att han hade kartongerna i en garderob. Ibland hade han filmvisning och så sent som sommaren 2009 fick jag fotografera tändsticksaskar och etiketter på hans köksbord. 2015 var allt borta.

Stölderna bör ha skett däremellan. Det kan i sammanhanget vara intressant att veta att hemtjänsten hade pappas lägenhetsdörr på Hagagatan olåst såväl dag som natt under flera år, innan de började låsa dörren omkring 2013 efter att vi anhöriga reagerat på detta förfarande. Vem som helst kan alltså under ett antal år gått in i pappas lägenhet. Detta var år då pappa inte själv lämnade lägenheten, annat än för sjukhusbesök, efter ett lårbensbrott.

Nu var ju dessa saker ganska otympliga och nedpackade i sina kartonger, varför tjuven knappast kan ha lyckats smyga ut med detta när pappa var i lägenheten, såvida det inte har skett på natten och pappa sovit djupt, eller under någon av de perioder pappa vistades på sjukhuset. Återstår möjligheten att någon har lurat av pappa sakerna och sedan sålt dem. Det förekommer ju att äldre människor manipuleras till sådant.

Det som gör mig mest arg är inte att tjuven kanske tjänade några ruttna judaspengar. Det är mer att pappa blev bestulen på de saker som hade störst affektionsvärde för honom. Saker som var en del av hans livshistoria.

Läs även om hur tant Anna blev lurad (min farmors syster).


3 kommentarer:

Bert sa...

Hej Jonny!

Ang "tant Anna blev lurad" - ser att jag kommenterade detta blogginlägg.
I kommentaren ställde jag en fråga ang blomstermålafamiljen, du valde att svara via mejl, kan dock inte minnas vad ditt svar blev.

Tråkigt att din far blev bestulen på sina käraste ägodelar, säkert har de ett stort affektionsvärde även för dig. Det kanske är det Märklintåg som man kan se på bilden du visar i inlägget "Tråkigheter".
Att omsorgspersonalen lämnade dörren till din fars lägenhet olåst dygnet runt verkar helsjukt, ja rent av kriminellt.

Jo, nog stjäls från de äldre och försvarslösa i Sverige, dock verkar det inte vara något som ansvariga tjänstemännen inom den kommunala omsorgen, polis eller för den delen politikeradeln och media tar någon större notis om. Min far bodde de sista åren på Åshaga, jag kunde där notera att nya flaskor med hår och duschshampo försvann, liksom rengöringsmedel mm - visst, detta är ju bara småsaker av ringa värde. Men vem gör sig till tjyv för dylika lågkostnadsvaror? -förmodligen någon med sjukdomsdiagnosen "Kleptomani"!
Jag tog upp dessa småstölder med några ur personalen, den enda effekten av det blev att jag blev anklagad för att vara negativt inställd till min fars sk "fadder"(en ur personalen), dock hade jag inte nämnt den personens namn vid kontakten med personalen ang de försvunna hygienartiklarna. Upplevelsen blir att personalen sluter sig och går i försvarsställning, "de kanske vet vem", förmodligen väljer de hellre att mörka dylikt allt för att skydda personalens och vårdinrättningens allmänna rykte.


Jonny sa...

Det är väl så att det i kommunal verksamhet är en blandning av bra bemötande och mindre bra. Det senare skapar otrygghet. Olåsta dörrar, saker som försvinner är ju helt galet. I Mönsterås är det oerhört mycket "hålla om ryggen". Tant Anna...eftersom advokaterna gjort någon slags överenskommelse var det nog inte så mycket att göra. Förstår inte hur Annas godeman kunde gå med på det.

Bert sa...

"Förstår inte hur Annas godeman kunde gå med på det"!
Du har säkert sett vårens UG-reportage ang det korrupta "godeman systemet", det verkar som att det mer eller mindre är accepterat av samhället att "godemänn" tar för sig av sina skyddslingars pengar och ägodelar allt efter hur rymligt deras samvete är.