13 juni 2015

Trött på "laget före jaget" och unken konformism

Jag är så innerligt trött på uttrycket "Laget före jaget". Den kollektivismen är grundorsaken till att svensk fotboll ofta är så erbarmligt tråkig att se på. Hur många talangfulla spelare har inte gett upp ute i gärdsgårdsserierna just därför att de hölls tillbaka av unkna jantevärderingar. De fick inte bli för duktiga, inte sticka ut, inte få mer beröm än andra, inte dribbla, inte utmana, inte bli för arga. Till slut försvann lusten. I bästa fall lyckades de börja om i en mer generös klubb. I värsta fall lade de fotbollen på hyllan. Och i den gamla klubben var det lugnt och skönt igen. Råkade man vinna firade man på krogen. Förlorade man sörjde man på krogen.

Anar en ny kollektivism i Sverige som egentligen bara går tillbaka på en urgammal svensk konformism och likriktning. Men det går i vågor. Subkulturer kritiseras allt mer som individualistiska projekt eller "märkvärdigheter". Detta oavsett om man bara råkar sticka ut lite eller får stämpeln punkare, indie eller hipster, vad nu det senare är. Eller bollkonstnär. Nu kommer en tid där vi alla ska in på mittfältet. Den svenska konformismen är seglivad och kan förklara även politiska strömningar. "Di kommer hit å ä ente tacksamme å vill ente anpasse sej efter svenska regler, å du din jävel, va...bare för du läst lite poäng på högskole..." De som tror att de inte är politiskt korrekta är i själva verket det mer än andra. Svensk unken konformism.

Svensk unken konformism. Likriktning.

Folk får gärna kalla det märkvärdigt. Jag bryr mig inte. Men jag kommer alltid att se det som ett självändamål att sticka ut.

Inga kommentarer: