16 november 2009

Har det funnits ett kloster på Björnö?


Har det en gång funnits ett kloster på Björnö? Fler bilder återfinns efter artikeln.

På Björnö finns en ruin
På Björnö i Mönsterås skärgård finns en mystisk ruin som har hamnat helt i skuggan av Kronobäcks gamla klostermurar. Att den hanteras styvmoderligt bevisas inte minst av informationsskylten som sedan flera år har varit till hälften oläslig. Björnöruinen förtjänar emellertid stor uppmärksamhet och har mycket att lära oss, både om vår lokalhistoria och om hur man värderar olika källor.

Vem har rätt?
Den muntliga traditionen förtäljer att ruinen utgör resterna av ett nunnekloster som danskarna förstörde på 1400-talet. De flesta arkeologer är dock inte benägna att fästa någon tilltro till traditionen, utan härleder ruinerna till ett hus som adelsmannen Svante Bielke på Kråkerum började bygga vid 1600-talets början. Vem har rätt?

Svante Bielke påbörjade ett husbygge på Björnö
Arkeologerna har rätt så till vida att Svante Bielke verkligen påbörjade bygget av ett nytt hus på Björnö vid 1600-talets början. Bielkeätten satt i själva verket på Kråkerum, men Svante Bielke hade uppenbarligen planer för Björnöhuset som han kallade för ”Nya Kråkerum”. Kanske skulle det bli en ny huvudbyggnad för Kråkerum, eller mer sannolikt, ett lustslott för rekreation.

Länge hade man bara en muntlig tradition från 1800-talets början som kopplade ruinen till Bielkarna . 1900-talets källforskning har sedermera bekräftat den muntliga traditionen. I det här fallet finns det nämligen bevarade räkenskaper och därför är vi på säker mark. Husbygget avbröts dock sannolikt när danskarna härjade på ön 1612. Exakt hur långt husbygget hade kommit vet vi inte, men enligt traditionen fanns det träväggar över stenpartierna, vilket tyder på att man hade påbörjat bygget av en övervåning.

De gamle berättade om ett nunnekloster
Men så har vi alltså den muntliga traditionen om ett nunnekloster från 1400-talet. När man en gång lät nedteckna vad de gamle i trakten hade att säga, så visste en man född på 1800-talets första hälft att berätta: Danskera gick me sine galejer te Korshamn å slo ihäl tjuren ä begynde på te bryte ner klostret. De va på 1400-talet. Sen brände de. Murera bröts ner. Det skall ha funnits 17 nunnor som tvingades fly när danskarna kom. Flera andra ortsbor berättade ungefär samma historia.

KLM struntar i traditionen
På Kalmar Läns Museums hemsida fäster man ingen vikt vid den muntliga traditionen. Lite arrogant konstaterar man att Det finns inget som tyder på att borgen är uppförd på en gammal grund eller är en på- eller ombyggnad av ett äldre stenhus. Absolut inget som kunde berätta en annan historia än den redan kända. På typiskt arkeologimanér utgår man bara ifrån materien och struntar i människorna.

Argument för ett kloster
Ett undantag i arkeologikretsar är Carl Olof Cederlund som i en artikel 1990 argumenterar för att Björnö hus faktiskt kan ha medeltida rötter som klosteranläggning. Förutom den muntliga traditionen konstaterar han, tvärtemot Kalmar Läns Museum, att ruinens södra delar faktiskt tycks vara äldre än från 1600-talet och är ombyggd med ett sekundärt valv. Han noterar också att det på Björnö i anslutning till ruinen finns flera namn i odlingslandskapet med kyrklig koppling såsom ”Klosterplanen” och ”Kyrkgärdet”.

Ture Turesson Bielke med intresse för kloster och kapell
Eftersom Björnö låg under Kråkerum bör ett kloster i så fall ha inrättats av Kråkerums ägare. Och faktum är att det på 1400-talet fanns en person på Kråkerum som var uppenbart intresserad av kyrkliga byggnader – Ture Turesson Bielke. Förutom att han var engagerad i Kronobäcks kloster så var han 1467 med och instiftade ett skärgårdskonvent i Blekinge – S:ta Claras kapell på Torkö. Ture Turesson skänkte sedermera ön och kapellet till Franciskanerna och 1495 gav kungen tillstånd att bygga ett kloster på ön.

Kan man tänka sig att Ture Turesson gjorde samma sak på Björnö – lät bygga ett kapell i franciskanernas regi, vilket i den folkliga traditionen omvandlades till ett nunnekloster? Tiggarordnarnas folk hade onekligen kapell utspridda lite överallt i landet. Alternativt kan kapellet ha hunnit bli kloster för en kortare period. Ture Turesson Bielke satt på Kråkerum 1457 till 1489, vilket stämmer väl med den folkliga traditionens tidsangivelse.

Summering
Helt osannolikt är det alltså inte att Björnö en gång ståtade med en kyrklig byggnad av något slag, och att det var på resterna av det huset som Svante Bielke började bygga sitt ”Nya Kråkerum” på 1600-talet. I själva verket finns det en hel del indicier som när man väger dem samman talar för att så var fallet (muntlig tradition, södra delens äldre valv, kyrkorelaterade namn i landskapet och en kyrko- och klosterintresserad adelsman på 1400-talet.) Kalmar Läns Museum har således fel när man konstaterar att det absolut inte finns någonting som gör att man kan berätta en annan historia än den redan kända. Det gör det visst! I alla fall om man lyfter blicken från jorden och låter historiens människor vara med.


Ruinerna av Svante Bielkes påbörjade husbygge på 1600-talet.




































Litteratur
Cederlund Carl Olof – Har det legat ett kloster på Björnö? I Populär arkeologi 1990:3.

Lovén, Christian – Kloster, klosterliknande inrättningar och klostertradition. I Fornvännen 2001.

Jonsson, Anne Beate – Svante Bielkes hus på Björnö. I Stranda 1961.

Björnö med Ängeskär, av Kalmar Läns Museum.

Tack till Alexander Mattsson som önskade en artikel om ruinen på Björnö! Ta er gärna en titt på hans sida.

4 kommentarer:

Bert sa...

Det blir väl så med dögrävare att de sällan lyfter blicken från det jordliga - hink å spade är det som gäller!

west sa...

Egentligen borde jag inte kommentera på samma sida som rårasisten Bert men detta var ett oerhört bra inlägg Jonny. Fantastisk research och intresseväckande. Keep it up

Jonny sa...

Tack! Bock och bug!

Eje Wadebro sa...

Som en pusselbit kan nämna ett besök 1990 till Björnö med stjärnarkeologerna Ann-Catrinne Bonnier, Henrik Klackenberg och Lars Ersgård. Vi höll då på med utgrävningarna av Pata kapell som en del i Klackenbergs doktorsavhandling. Samtidigt besöktes intressanta platser runt i kommunen däribland Björnö. Ann-Catrinne Bonniers som en av landets främste kännare av kyrkobyggnader sa att ruinen inte var en kyrkobyggnad eller kloster. Detta behöver inte utesluta en tidigare kyrkoverksamhet. Däremot kan man inte undgå det strategiska läget som vattnet utanför har jämfört med den djupa och trånga Mönsteråsviken.
Eje Wadebro Kultur- o naturguide