Är Källarholmen så mystisk egentligen? (nu uppdaterad)

Den ihoprasade källaren på Källarholmen. (Jag beklagar den mörka bilden)

Till Källarholmen
Igår tog jag familjen med mig till den mytomspunna Källarholmen vid Lyckefjärden i närheten av Hammarglo utanför Mönsterås. Platsen har ett skimmer av mystik omkring sig, men man kan fråga sig vad det är som är så mystiskt egentligen. Jag ska förklara.

Medeltida boplats
Under medeltiden var Källarholmen bebodd av en högt uppsatt man, sannolikt en adelsman. Idag har vassen tagit över den inre delen av Lyckefjärd, men på medeltiden var holmen omgiven av vatten. Detta faktum, samt närheten till farleden i Kalmar sund gjorde ”Källarholmen” till en strategisk boplats både ur handels- och försvarssynpunkt. Idag kan man se källaren efter ett stort hus där adelsmannen bör ha bott, samt spår efter ett antal mindre hus avsedda för tjänstefolk och djur. Även två brunnar finns kvar. Till fastlandet gick en 150 meter lång och 4 meter bred bro.

1300-tal
En dendrokronologisk undersökning av en brostock visade att trädet hade huggits ner vintern 1348-1349. Träkolsfynd från boplatserna ger en datering mellan 1270-1430. Man kan alltså relativt säkert slå fast att platsen var bebyggd och användes under 1300-talet. Som jag ser det är det högst sannolikt att den användes betydligt tidigare än så. Det kan mycket väl ha funnits en äldre bro innan man byggde en ny vid 1300-talets mitt.

Vad är det som är så mystiskt?
Så vad är det som är så mystiskt? Jo, Källarholmen omnämns inte i bevarade medeltida dokument. Därmed har det uppstått ett tolkningsutrymme när man vill sätta in boplatsen i ett sammanhang. Men som jag ser det blir det inte så mycket mystik kvar om man använder historiskt sunt förnuft:

1. Att Källarholmen inte omnämns i medeltida dokument är inte särskilt konstigt. Det är ju högst osannolikt att platsen hette Källarholmen när den var bebodd. Namnet Källarholmen bör den ha fått betydligt senare, när boplatsen var övergiven och endast den gamla källaren fanns kvar. Först då bör folk ha börjat benämna platsen Källarholmen.

2. Så vad hette då holmen under medeltiden? Arkeologen Ola Kyhlberg har framfört teorin att Källarholmen ingick i Gloholmarna, som omnämns i medeltida dokument. I så fall kan holmen mycket väl ha använts som tingsplats för lagmän från Småland och Östergötland eftersom Gloholmarna omtalas i sådana sammanhang. Nils Turesson Bielke sedermera på närbelägna Kråkerum var ju faktiskt lagman och riksråd och stod länge kung Magnus Eriksson nära. Även lagman Israel Birgersson (Finstaätten) ägde många gårdar i vår bygd. Särskilt intressant är att han faktiskt ägde nästan alla skärgårdsöar. Det spekuleras i att man kan ha samlats på holmen när man skulle besluta om 1300-talets nya landslag och stadslag. Det förefaller inte alls osannolikt om man betänker att det i vår bygd fanns kopplingar till två riksråd och lagmän med uppgift att utarbeta den nya landslagen.

3. Närheten till Kråkerum och Bielkeätten, samt Israel Birgerssons stora gårdsinnehav i direkt närhet till Källarholmen kan man inte bortse ifrån. Holmen bör kunna kopplas till någon av dessa adelssläkter. Eftersom Bielke sedermera även ägde ett par gårdar i Hammarglo, så tycker jag mycket talar för Bielkeätten.

Källarholmen är nog inte så mystisk när allt kommer omkring. Den passar bra in i ett sammanhang där kungamakt och adel stärker sin kontroll över vår bygd under medeltiden. Närheten till både farleden, Kråkerum och Finstaättens gårdsinnehav bör ha medfört att holmen utgjorde en naturlig samlingsplats, kanske rent av för rikets högsta män.

Tillägg senare samma dag
Historikern Roger Axelsson gjorde mig uppmärksam på att Nils Turesson Bielke gifter om sig ungefär samtidigt som den nya bron synes ha tillkommit. Hans nya hustru omtalas 9/10 1348. Brostolpen var från vintern 1348/1349. Kan Källarholmen ha varit Nils Turesson Bielkes första boplats vid kusten i samband med att hans godsinnehav försköts häråt?

Äldre uppgifter (bland annat från Manne Hofrén i Mönsteråsboken) om att Bielke hade anknytning till Kråkerum redan via sitt första gifte (Båt), finns det inga som helst belägg för. Möjligen kan Nils Turesson Bielkes andra hustru ha ägt delar av Kråkerum. När hon dog vid 1340-talets slut så ärvde sonen och när sedan sonen dog fick sannolikt Nils Turesson ärva bakvägen. När Nils Turesson dör 1364 äger han troligen större delen av Kråkerum.

Nils Turessons andra äktenskap blev förmodligen inte långvarigt, men han förefaller via sitt andra gifte ha fått en förskjutning av sitt godsinnehav gentemot kusten. (Dessförinnan kan han och Bielke knytas till Rostockaholme i Algutsboda socken.) Därför kan man tänka sig att han efter giftermålet som ett led i sin nya godsstrategi rustade upp Källarholmen med en ny bro och hus. Axelsson säger hypotetiskt att Källarholmen kanske hade en kort blomstringsperiod på 1300-talet innan Bielkesläkten mer konsekvent kom att använda sig av Kråkerum som centrum senare under 1300-talet. Det var en mycket spännande hypotes som Roger kom med.

Här följer några foton från mitt besök på Källarholmen. Jag beklagar de svarta bilderna. Min kamera hanterar inte höstmörker.


Den ihoprasade källaren. Här låg holmens största hus.


Spår efter mindre hus.


En av brunnarna.


En träbro förbinder Källarholmen med fastlandet.


Utsikt från Källarholmen.


Källarholmen markerat med svart kryss. Observera närheten till Kråkerum, markerad med rött kryss.


Del av informationstavla.


Del av informationstavla.


Del av informationstavla.

Litteratur
Rapport från Kalmar Läns Museum

Källarholmen på Kalmar Läns Museums hemsida