12 december 2017

Min nya bok går bättre än förväntat

Eftersom Mönsterås inte längre har någon bokhandel så trodde jag det skulle bli svårare att sälja min nya bok "Den siste mönsteråsaren". När jag gav ut min första deckare "Muddern" för två år sedan sålde bokhandel 1/3 av upplagan. Men jag gjorde en felbedömning. Upplagan på 200 ex sålde slut på två veckor. Den nya upplagan kommer i mellandagarna, så det blir ett beklagligt glapp på ett par veckor. Å andra sidan vill jag inte vara beroende av julhandeln.

Det som förvånar mig mest är att boken säljs även via nätbokhandeln denna gång. Förlaget har sålt åtskilliga böcker till såväl privatpersoner som bibliotek. Jag undrar ju i mitt stilla sinne vilka bibliotek utöver Mönsterås och Kalmar som vill köpa in min bok, men det gör de uppenbarligen. Och av den nya upplagans 100 böcker är redan fyra bokade via nätbokhandeln och 15 av mig. Förvånad, men samtidigt glad att de går åt.

Boken kan bokas direkt av mig på joni7229@gmail.com. När jag får hem den nya upplagan kommer den också att kunna köpas hos Ankarstens efterträdare på Storgatan - en affärsinnehavare som alltid ställer upp.


10 december 2017

Evelynes första EP har landat

Evelyne från Mönsterås har nu släppt sin första EP på Spotify. Mönsteråsbloggen har tidigare uppmärksammat gruppens två finfina singlar "Född för att dö" och "Min tids parad" och de samsas här med två nya låtar som också vittnar om en grundmurad känsla för bra helgjuten rockmusik. 

Evelynes debut-EP har en stark karaktär där alla bitar faller på plats. Musiken är både tung och spröd. Texterna är genomarbetade. Det skapar en fin helhet som påminner lite om hur man gjorde skivor förr med kreativitet och kvalitetsstämpel.

Missa nu för all del inte konserten i Blomstermåla den 27 januari då både Evelyne och The Quill spelar! Det kan bli en riktig höjdare det! Men innan dess kan ni alltså njuta av bandets EP.

https://open.spotify.com/album/4iDtql8r0aVCf5XmI1B6u2


7 december 2017

Ny upplaga av "Den siste mönsteråsaren"

Idag beställde jag en ny upplaga på 100 exemplar av min nya deckare "Den siste mönsteråsaren". Den första upplagan på 200 exemplar sålde slut på två veckor, så då bör jag kunna sälja 100 exemplar till på några månader. Känns bra att kunna erbjuda boken även efter jul. Oavsett vad man tycker om själva boken så tänker jag mig att det kan vara roligt att äga en bok som kom i en så pass liten upplaga och som lär få viss kultstatus med tiden. 

Däremot tvivlar jag på att jag får hem de nya böckerna före jul. Priset blir samma, dvs 160 kr. Välkommen att boka boken på joni7229@gmail.com

Den 17 februari klockan 11 berättar jag om boken och fördjupar en del teman på Mönsterås bibliotek i något som blir en kombination av bokpresentation och mindre föredrag.

Många författare är oroliga när de gett ut en bok. Oroliga för vad folk ska tycka och tänka. Vissa dagar kan jag vara det också, men med åren lär man sig allt mer att inte bry sig så mycket. Man ska själv vara nöjd, sedan får man överlåta allt till läsarna.

En bok består till 100% av andras ord som på något sätt har landat i mitt ordförråd mellan vaggan och nuet. Jag sätter sedan ihop dem så att det blir en historia. Sedan är det alltid så att läsare tar fasta på olika saker. En del märker givetvis de parodiska blinkningarna till Midsomer murder, vilket gör mig glad. Deckarpuritaner skär tänder pga orealistiska inslag och brister i intrigen. Andra reagerar på snusk och våld. En del tycker 229 sidor är för kort eftersom de vant sig vid Leif GW Perssons 678 sidors långa polisiära detaljredovisningar, medan jag tycker det är 30 sidor för många (eftersom jag vuxit upp med Agatha Christies korta böcker och B. Wahlströms ungdomsböcker). Ytterligare andra ser boken som en hyllning till hembygden, andra som en kollektiv kränkning av densamma. Och så finns det några som tar boken för vad den är. Det är så det ska vara. Ytterst få vet att de tvära kasten mellan fars och allvar förmodligen kommer från Sivar Ahlruds Tvillingdetektiverna som jag läst hela livet. Min kärlek till långa inre monologer kommer säkert från Hubert i de böckerna; ingen jämförelse i övrigt givetvis då Ivar Ahlstedt är en oöverträffad mästare.

Min poäng är att det finns så många åsikter att du måste gå din egen väg ganska så bestämt. Jag är oerhört tacksam för varje läsare. Jag skriver gärna signaturer och delar med glädje ut böcker direkt i brevlådan. Men jag skriver inte för en publik som ett dansband. Jag skriver det jag vill få ut. Hittar det sedan läsare är det en bonus.

Allt gott!



6 december 2017

Ny upplaga av min bok om jag får 50 nya förhandsbokningar...

I skrivande stund finns bara 6 exemplar kvar av min nya bok "Den siste mönsteråsaren" som säljs via Recitos nätbokhandel. De 185 jag tog hem är nu bokade.

Det kan väl vara charmigt med en mindre upplaga på 200 böcker, men samtidigt är det förstås tråkigt att behöva meddela att boken är slutsåld bara efter ett par veckor. Jag kan trycka upp 100 böcker till om jag får in 50 nya förhandsbeställningar, men den upplagan kommer i så fall först efter jul. I nuläget har jag bara en som ställt sig i kö på en bok i en eventuell ny upplaga. Men är du intresserad så meddela mig på joni7229@gmail.com


5 december 2017

Min nya deckare är bättre än flera som ges ut på traditionella förlag...

Min nya bok är slutsåld. Alla böcker är bokade. Om jag får 50 förhandsbokningar till kan jag trycka 100 till, men det hinns inte före jul. Förlaget Recitos nätbokhandel har i skrivande stund 7 ex kvar.

Jag har hållit en låg profil med den här boken, men varför jag gör det vet jag egentligen inte. Det här är definitivt den bästa boken jag har skrivit såväl stilistiskt som tematiskt. Det kommer inte alla att inse. Tycker man inte om parodi och satir blandat med fars, långa inre monologer och filosofi så bör man inte ens börja läsa. Är man därtill deckarpuritan och kräver realism och trovärdighet så ska man inte heller ge sig i kast med denna. En del är så gravallvarliga. Just därför är det så roligt att blanda det låga med det höga. Till och med en av mina mordmetoder är parodisk. 

Så jag är väldigt nöjd med min nya bok. Den är till och med bättre än flera (de flesta) av de svenska deckare som ges ut på traditionella förlag. Det mesta i den genren som skrivs i Sverige är antingen för tjockt och tradigt med detaljerade trista beskrivningar av polisiärt arbete eller också lagom myspys. Så var det då sagt. Och det står jag definitivt för.



1 december 2017

Fredagsnytt

Försäljningen av min nya deckare tickar på. Jag tog hem 170 av upplagans 200 böcker. 145 av dessa är bokade och omkring 130 har redan delats ut. Det blir alltid en liten skara som av någon anledning är svår att nå. Men jag vet av erfarenhet att böckerna kommer att gå åt. Jag har ju ännu bara gjort reklam på bloggen och på Facebook. Inom några dagar kommer dessutom en artikel i tidningen och då brukar det bli några till som hör av sig. Därutöver har väl förlaget sålt en handfull av de 30 som jag lät dem behålla.

När man ger ut en bok själv som jag gör så köper jag alltså hem böcker av förlaget som jag sedan har en månad på mig att betala. Så jag måste i min tur försöka få betalt för böckerna av mina kunder inom den tiden. Och jag har snart fått in det som krävs, så jag känner mig trygg den här gången. Annars är det alltid en liten stress i det momentet.

Som tur är tar bokutdelningen en hel del tid, liksom städ och fix inför advent och jul. När en bok väl är färdig infinner sig annars alltid en viss rastlöshet.

I veckan som gått hade jag råkat dubbelboka två föredrag samma dag. Det blev svettigt, men jag rodde det i hamn. Är tacksam för båda tillställningarna och kände mig i hyfsad form. Är publiken intresserad och med på noterna så går allt mycket lättare och så var det vid båda evenemangen.


Nu tar jag helg och önskar er en trevlig sådan!

Pionjärgatan


29 november 2017

Därför skriver jag deckare...

Varför skriver du deckare? Frågan ställs ibland och jag ska svara så gott jag kan.

1. För mig personligen handlar det om en hobby. Det är en slags terapi, en frizon från vardagens tyngd. Jag har ingen naturlig begåvning att skriva, så jag får kämpa med varenda mening. Men jag har oerhört roligt när jag skriver. Vansinnigt roligt.

2. Jag tillhör dem som anser att man kan läsa en bok enbart för avkoppling. Man kan bli road eller arg. Det är helt ok och fullt tillräckligt.

3. Läser man enbart för nöjes skull missar man ändå något. I ett Mönsterås där politikerna helt antidemokratiskt alltid är eniga om allt (spelar alltså ingen roll vad du röstar på) och där kulturförvaltningen alltid är den avdelning som får minst eller får ge med sig när pengarna skall fördelas (som i senaste budgetförhandlingen lokalt), så vill jag skrapa på fasaden. Skildra lite vad som händer där bakom. Visa på något annat. Överhuvudtaget skildra mentaliteten på en liten ort. Även socialt vill jag att mina huvudkaraktärer ska vara outsiders.

4. I mina böcker finns flera seriösa teman om livet och tillvaron. Om det inte framgår när man läser boken har jag misslyckats radikalt. Trots att min humor framträder i boken är jag arg, och det ska märkas.

5. "Du skall inte skratta åt oss", lyder Jantelagens åttonde bud. Men det gör jag. Jag skrattar åt det mesta i Mönsterås, även mig själv. En del av dem som säkert tog illa vid sig av min förra deckare, kommer därför inte att köpa denna. Det är helt ok.

Så för att summera: "Roa och förarga och kanske väcka till viss eftertanke."

26 november 2017

Första recensionen

Min nya deckare har fått första läsarrecensionen. Den här gången räknar jag inte med samma lovord som förra gången, men den första responsen från läsekretsen var positiv, och det gör mig förstås glad. Jag citerar valda delar av recensionen:

"...spännande, rolig och smått ironisk...Dessutom var boken som vanligt lärorik och man får veta saker om M-ås historia som man inte hade en aning om. Beskrivningen av Byhåle och dess mentalitet var som vanligt klockren...En mysig deckare som faktiskt för tankarna till just Morden i Midsomer...En mycket spännande och mysig deckare att kura med i vintermörkret och som vanligt, efter att ha läst sista raderna, slår man ihop boken med ett leende på läpparna..."



24 november 2017

Bokutdelning pågår


Igår fick jag hem min nya deckare och jag tror jag lyckades kontakta alla som har förhandsbokat den. Några har hämtat den under dagen. Andra kommer få den i helgen eller nästa vecka i takt med att jag får kontakt.

Jag tog hem 170 böcker av totalt 200. 135 är förhandsbokade, så det går ännu att beställa boken på joni7229@gmail.com. Då kostar den 160 kr. Givetvis kan man även köpa den via förlaget Recitos egen nätbokhandel eller via Adlibris och Bokus.

Efter jul kommer jag troligen att trycka upp 100 exemplar till och i februari blir det en presentation/föredrag av boken på biblioteket.

Den förra deckaren var kanske mer publikfriande medan den nya är en aning kärvare och i en mening enklare. Men det kändes skönt att skriva utan tanke på att vara till lags. 

Nu har jag tagit kväll och kopplar av några timmar innan bokutdelningsturnén väntar imorgon och på söndag.

Trevlig helg!

Morrissey har släppt en ny skiva och den är svår att ta till sig. Han sjunger i alla fall bra än.




22 november 2017

Kulturelitens svinerier

18 kvinnor i DN berättar om sexuella övergrepp från en kulturprofil som uppenbarligen är en slags gudfader i Stockholms litterära liv. Har man hållit sig väl med honom har det i regel gått bra i karriären, och tvärtom. Under flera årtionden har han drivit ett kulturellt forum där han tydligen har utsatt den ena kvinnan efter den andra för sexuella trakasserier och rena våldtäkter. Många av övergreppen ska dessutom ha skett i Svenska Akademiens lägenheter som han har haft tillgång till via äktenskapet med en kvinna som sitter i Svenska Akademien. Han är tydligen också tjenis med H Engdahl och Stig Larsson.

Förutom det han har sysslat med så stör det mig att denna sk kulturelit har hållit varandra om ryggen. Det är ju uppenbart att det är hans kontakter med akademien som gett honom maktbasen att utöva makt över kvinnor.

Hans beteende har varit känt under årtionden. Under tiden har kvinnor fortsatta att svärma omkring honom, alla har tigit om hans beteende, troligen för att det har lönat sig att tiga. Som en skrev: ”Det brukar gå bra för post-Forum-flickorna”. Svenska Akademien har också låtit honom hållas, de har upplåtit lägenheter, hållit föredrag på hans klubb, gett bidrag. Därutöver har litterära giganter som H Engdahl hyllat honom offentligt och så har han fått fina pris av självaste kulturministern.

Inte minst Svenska Akademiens trovärdighet sänks ordentligt nu. Hur har de kunnat låta denna person hållas under alla år? Det är ju så uppenbart att han utan den maktbasen hade varit en nolla utan samma möjligheter att dupera kvinnor som inget hellre vill än att slå igenom med sin litteratur och som därför hamnat i en beroendeställning. Till kvinnornas försvar skall också sägas att han tycks ha varit skicklig på att fånga upp kvinnor i perioder då de mått själsligt dåligt.

Det här säger också något om kulturklimatet i Sverige där effektsökerier, yta och kontakter har blivit viktigare än karaktär och kvalitet.

När man sedan tittar på fotografier på den aktuelle mannen så undrar man ärligt talat hur kvinnor överhuvudtaget har velat komma i hans närhet, men det är som sagt andra faktorer som har vägt tyngre.

Frågan är hur det fungerar på lokal nivå? Hur ser den kulturella eliten ut i Mönsterås? Vilka får kommunala bidrag och priser här och varför? Även om det inte är den sortens svinerier här som i Stockholm så borde någon undersöka om kontakter och politisk korrekthet spelar en viss roll.

Själv skulle jag aldrig söka något kommunalt bidrag och än mindre ta emot något eventuellt pris. Jag tänker ALLTID i alla lägen vara mån om min frihet och betala allt själv ur egen ficka. Vill någon bekosta exempelvis tryckningen av någon bok jag ger ut så är det givetvis frivilligt, men inte på bekostnad av min frihet att skriva fritt. Den som vill sponsra min bokutgivning kommer aldrig att få något som helst inflytande över innehållet.